Med fascination för det omöjliga

Att springa ett helt marathon kan verka tillräckligt utmanande för de flesta. Men kirorpaktorstudenten Josephine Tjernström tyckte inte att det räckte och anmälde sig till en av de tuffaste triathlontävlingarna: Ironman. Nu väntar ungefär 4 km simning, 180 km cykling och 42 km löpning – allt inom loppet av 16 timmar. ”Jag är en riktig nörd som älskar att ta mig an utmaningar som anses omöjliga.”

När Josephine Tjernström var fem år började hon simträna och ju äldre hon blev desto seriösare blev simningen. Men med träningen kom också skadorna, ländryggen började knorra och hon blev skickad till en kiropraktor.
– Under fyra år gick jag regelbundet till kiropraktorn. Jag såg vilken skillnad kiropraktiken gjorde för min kropp och mina tävlingsresultat.
Vid tjugo års ålder simmade hon SM-final.

Josephine började googla utbildningar i kiropraktik. Men siktet låg snarare på usa än Råsundavägen i Solna, och helst ett college där det gick att kombinera kiropraktik med simträning. Det fanns inte, istället fick hon ta en bachelorutbildning i nutrition. Samtidigt som Josephine studerade vid Long Island University simmade hon collegemästerskapen NCAA. Men i dem får man bara delta i fyra år.
– Så under mitt sista år på college slutade jag helt med att tävlingssimma. När jag slutat kände jag att jag måste göra något annat istället – jag var väl rädd för att bli tjock, säger hon och skrattar.
Istället började Josephine att springa. Hon tränade ihop med vänner ur friidrottslaget så det var ingen motionsjoggning som gällde – redan efter några månader stod hon på startlinjen till sin första halvmarathon.

Men Josephine kunde inte riktigt släppa det där med kiropraktik.
– Från New Jersey tog jag kontakt med Skandinaviska Kiropraktorhögskolan i Sverige som tog emot min ansökan.
Idag går hon tredje året på den femåriga kiropraktorutbildningen vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan. Simningen och löpningen har fått sällskap av en till sport: cykling. Det nya intresset är, just precis, triathlon. Hittills har det blivit två stycken triathlontävlingar, men i augusti väntar den största och mest respekterade av dem alla: Ironman i Kalmar 2014.
– Jag gillar utmaningar som anses omöjliga, säger Josephine och får den där tävlingsblicken som får vilken bergstopp som helst att räta ut sig.
– Jag måste alltid ha ett mål med min träning. Just nu är målet att ta mig över mållinjen på Ironman. Så klart med ett leende på läpparna.

Ironman består av, för att vara exakt: 3,86 km simning, 180,2 km cykling och 42,195 km löpning (= ett helt marathon), allt inom loppet av 16 timmar. Det är just på grund av den variationsrika träningen som Josephine älskar sporten. Förhoppningsvis ska hennes elitsimkunskaper ge viss fördel under simdelen.
– Men det är ganska stor skillnad mellan att simma i en ljummen turkos pool och att kasta sig ner i ett svart iskallt vatten med tvåtusen andra simmare. Men min tävlingsinstinkt brukar snabbt ta över och då spelar inte sjögräset mellan tårna någon roll längre.

I sommar kommer Josephines nutritions- och idrottskunskaper vara till stor hjälp då Skandinaviska Kiropraktorhögskolans ordnar träningslägrena kitcamp på Öland. Drömmen är att kunna jobba med just kombinationen idrott och kiropraktik, helst i förebyggande syfte – prehab istället för rehab, så kitcamp passar Josephine perfekt.
– Jag vill kunna hjälpa folk att prestera bättre genom att ge dem bättre funktioner i kroppen. Tidigare har jag jobbat med kost och träning, kiropraktiken blir mitt tredje verktyg. Jag tror det krävs kunskap inom alla de områdena för att nå bästa resultat vid träning.

Josephine har även haft glädje av sina tidigare erfarenheter under sin tid som kiropraktorstudent. Hon har kunnat tjäna extra pengar som bland annat pt, kostrådgivare och grupptränare på gym.
– Just det personliga mötet med nya människor har varit en väldigt bra erfarenhet som jag haft nytta av. Som pt jobbar man alltid ”one-to-one”, precis som en kiropraktor i mötet med patienten.

Inte alla i klassen hade studerat tidigare, en del kom direkt från gymnasiet. Andra hade ett 20-årigt arbetsliv bakom sig.
– Det är det som är så fint med kiropraktik, att det inte finns någon åldersgräns. Man kan komma från alla olika slags bakgrunder, i slutänden handlar det om hur bra man är på att möta människor.

Text: Sofia Zetterqvist